5 EG-rätten

Utredningens förslag: Några ändringar av lotterilagen med hänsyn till EG-rätten föreslås inte. Inslagen av monopol i det svenska lotterisystemet är enligt utredningen förenliga med EG-rätten. Detsamma gäller de särskilda rättigheter som tillerkänts svenska ideella föreningar. Även förbudet att främja deltagande i ett utom landet anordnat lotteri anses stå i överensstämmelse med EG-rätten

5.1 Bakgrund

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 har medfört att EG-rätten (gemenskapsrätten) gäller i Sverige. När det gäller lotterier och spel förekommer inte någon särskild reglering inom EG-rätten. Det finns således varken förordningar eller direktiv som tar sikte på dessa verksamheter. De allmänna reglerna i EG-fördraget (Romfördraget) gäller dock. Här bör nämnas att samtliga bestämmelser i EG-fördraget har numrerats om fr.o.m. den 1 maj 1999.

I det följande kommer de gamla artikelnumren att anges inom parentes. De regler i EG-fördraget som här är av betydelse är bl.a. reglerna om fri rörlighet för personer och tjänster. Det gäller närmare bestämt artiklarna om etableringsrätt, främst artiklarna 43 (f.d. 52) och 46 (f.d. 56), och om tjänster, främst artiklarna 49 (f.d. 59) och 55 (f.d. 66). Artiklarna innebär i princip att det inte skall finnas några inskränkningar för medborgare i en medlemsstat att fritt etablera sig eller tillhandahålla tjänster på en annan medlemsstats territorium. Av betydelse är vidare reglerna om förbud mot snedvriden konkurrens (inbördes avtal och missbruk av dominerande ställning) i artiklarna 81 (f.d. 85) och 82 (f.d. 86). Med hänsyn till uppbyggnaden av den svenska spelmarknaden är de regler som tar sikte på statliga monopol och liknande
av särskilt intresse.