6.5 Elektroniska betalningsmedel

Det finns i dag ett flertal sätt att betala via elektroniska hjälpmedel, bl.a. vid handel eller spel över Internet. Ett av de vanligaste betalningssätten är att använda sig av betal- eller kreditkort. Köparen/spelaren lämnar då kortnumret direkt till säljaren/spelanordnaren via e-post eller formulär som sänds över Internet. Säljaren/spelanordnaren kontrollerar sedan via sin egen bank att det finns täckning för transaktionen och köparens/spelarens konto belastas.

Ett annat sätt att betala är att använda sig av aktiva kort eller s.k.
smart cards. Dessa kort är utrustade med ett datachip som har en
komplett datorfunktion med processor – minne – samt in- och utbetalningsorgan. Detta gör att kortet har egenskaper som inte finns hos vanliga betal – och kreditkort. Kortet används i en kortläsare som kan ändra kortets innehåll samtidigt som det förses med ström. På baksidan av kortet kan det också finnas en magnetremsa som på vanliga bankomatkort men i motsats till dessa kort kan det aktiva kortet bl.a. utföra egna beräkningar. Kortläsare kan i framtiden bli standardutrustning på alla nya persondatorer och till befintliga datorer finns nu på
marknaden en relativt enkel utrustning som gör att man kan utnyttja
datorns diskettläsare för att läsa ett aktivt kort. Ett exempel på ett aktivt kort av enkel beskaffenhet är telefonkortet som är förprogrammerat för ett visst antal markeringar. Kortet ”avmagnetiseras” efter hand som markeringarna förbrukas. Det finns i dag i Sverige en viss användning av smarta kort.

Några banker har lanserat kontantkort som man kan
ladda med kontanter i särskilda automater och som kan användas inom vissa butikskedjor. Utveckling pågår också för att telefonkort skall kunna fungera som betalkort även på andra områden än telefoni. En annan form av elektroniska pengar än smarta kort är värdeenheter som laddas på en diskett eller på hårddisken i en dator (s.k. cyber money eller network money). En person kan med sin dator via ett datornät, t.ex. Internet, köpa varor och tjänster och därvid betala med de värdeenheter som finns laddade på disketten eller hårddisken. Härigenom öppnas nya möjligheter att även utan förmedling av en bank eller annat företag göra överföringar och betalningar via datornät eller direkt mellan två datorer. 172 Teknisk utveckling SOU 2000:50

I USA har introducerats två betalningssystem, Cybercash och First
Virtual. Den stora fördelen med dem är att man inte behöver skicka sittkortnummer över Internet. I Cybercash får kunden ett program som installeras i datorn och startas när en betalning skall göras. Kort- eller checkkontonumret måste lämnas till företaget Cybercash. Kunden skickar sin beställning via programmet till säljaren. Denne skickar kundens kod till Cybercash
som avkodar och sänder beställningen vidare till säljarens bank, där kontroll av kortet görs genom kontakt med kundens bank. Denna bank betalar sedan ut pengarna.

I First Virtual (FV) lämnar kunden sitt kortnummer endast till FV
och erhåller en kod i gengäld. Kunden skickar sedan koden till
säljaren/spelanordnaren via e-post eller ett formulär över Internet.
Säljaren/spelanordnaren skickar kundens kod och beloppet vidare till FV. FV frågar sedan via e-post om kunden godkänner transaktionen.

Om svaret blir ja belastar FV kundens konto.
Kunder i Internetbanker kan betala direkt via bankgirot till de
säljare som slutit avtal med respektive bank. Kunden klickar på
betalknappen på säljarens/spelanordnarens spelplats och hamnar hos sin bank. Där godkänner kunden betalningen till säljaren/spelanordnaren och banken överför pengarna.

Vissa företag som förmedlar tjänster på Internet, t.ex. de företag
som har webbplatserna Torget och Passagen, erbjuder kunderna en möjlighet att efter kreditprövning få rätt att betala via faktura även om de är privatpersoner. Betalning kan också ske via kreditkort. Om kunden får denna rätt erhåller han en kod som han sedan använder vid transaktioner på Internet. Kunden gör sin beställning och förmedlaren belastar kundens kortkonto eller skickar faktura hem till denne.

För att säkra betalningar med kort över öppna nätverk, som t.ex. Internet, finns en teknisk specifikation som kallas för SET (Secure
Electronic Transactions). Initiativet till SET togs av Visa för ett par år sedan. Bakom SET står i dag bl.a. Visa, Mastercard och programvaruleverantörerna Microsoft och Netscape. SET är inte en fastställd standard i dag men betraktas ändå som en sådan. Försöksverksamhet med SET bedrivs i bl.a. Danmark och Sverige. I Sverige deltar fyra banker i testverksamheten: Föreningssparbanken, Postgirot Bank, Handelsbanken och SE-banken. Pilotprojektet kom i gång i Sverige under våren 1998 och fortskrider enligt uppgift långsamt bl.a. på grund av de stora kostnader och tekniska utmaningar som systemet medför.

SET har den fördelen att bankerna och kreditkortsföretagen garanterar att transaktionen fungerar. SOU 2000:50 Teknisk utveckling 173 I dag finns det också ett antal företag som har specialiserat sig på att hantera betalningar över Internet. De erbjuder bl.a. tekniska lösningar och bankkontakter för betalningsöverföringar. Innan utredningen överväger vilka åtgärder som kan vara lämpliga med avseende på Internet o.d. finns det anledning beröra dels lagstiftningen på vissa andra områden som är av intresse i sammanhanget, dels vissa utländska förhållanden.